Fukt i en källare har ungefär åtta vanliga uttryck och betydligt fler möjliga orsaker. Bara en del av dem åtgärdas genom att gräva upp runt huset. Nedan står symptomen som de faktiskt upplevs, med den bedömning som varje symptom motiverar.

Fuktfläckar längs väggens nedre del, i höjd med marken utanför

Detta är det symptom som starkast talar för fukt utifrån. Vatten står mot grundmuren och tränger in genom betongen eller genom murverkets fogar, ofta koncentrerat till en sida av huset.

Innan slutsatsen dras ska tre saker kontrolleras utomhus på just den sidan. Var mynnar stupröret, lutar marken från eller mot fasaden, och finns det något som samlar vatten intill grunden som en rabatt, en plattsatt yta med fel fall eller en uppfart. Ett stuprör som mynnar fritt vid grunden levererar hela takytans nederbörd till en punkt, och det är den enskilt vanligaste orsaken till lokal fuktinträngning i källarvägg.

Vitt pulver eller kristaller på väggen

Saltutfällningar bildas när vatten transporteras genom materialet, avdunstar på insidan och lämnar kvar de salter det burit med sig. Fenomenet bekräftar att det finns en fukttransport genom konstruktionen, men säger ingenting om varifrån vattnet kommer.

Utfällningar högt upp på väggen talar snarare för läckage från en annan källa, exempelvis en otät genomföring, medan utfällningar nära golvet i kombination med föregående symptom stärker bilden av fukt utifrån eller underifrån.

Fukt i golvet men torra väggar

Här ska tanken gå till plattan snarare än till dräneringen. Äldre källargolv är ofta gjutna utan kapillärbrytande skikt och utan fuktspärr, vilket innebär att markfukt sugs upp genom betongen även när grundvattnet ligger långt under.

Symptomet uppträder särskilt tydligt under täta golvmaterial som mattor eller plastfilm, där fukten inte kan avdunsta utan samlas. En omdränering påverkar detta i begränsad omfattning, eftersom kapillärsugningen sker underifrån och inte från sidan. Åtgärden ligger i golvkonstruktionen.

Mögellukt utan synliga fläckar

Lukt är en tidigare indikator än synlig skada och ska tas på allvar, men den lokaliserar ingenting. Källan kan lika gärna vara bakom en invändig isolering som i den yta man tittar på.

Invändigt isolerade källarväggar är i det här sammanhanget en särskild riskkonstruktion. Isoleringen gör den yttre delen av väggen kallare och därmed fuktigare, och organiskt material innanför isoleringen får förutsättningar att skadas utan att något syns. Att en vägg ser torr ut säger i den konstruktionen mycket lite.

Fukt som är värst på sommaren

Detta symptom pekar bort från dränering och är värt att känna igen, eftersom det leder till felaktiga beslut varje år. Varm och fuktig sommarluft som kommer in i en sval källare kyls ned mot väggar och golv, relativa fuktigheten stiger och kondens uppstår på de kallaste ytorna.

Att vädra mer förvärrar problemet i stället för att lösa det, eftersom det är just uteluften som bär in fukten. En källare med fuktproblem som är säsongsbundet till sommaren behöver i första hand en genomgång av ventilation och luftfuktighet, inte en schakt runt huset.

Vatten på golvet efter kraftigt regn, som försvinner igen

Snabb inträngning som lika snabbt avtar talar för en ytlig och akut vattenväg snarare än för generellt förhöjd markfukt. Kontrollera hängrännor och stuprör, kontrollera om dagvattenledningen är full eller stoppad, och kontrollera om vatten leds fram över en hårdgjord yta mot en källarnedgång eller ett garageplan.

En källartrappa utan fungerande brunn i botten är ett vanligt fynd. Under normala regn räcker avrinningen, under kraftiga regn gör den inte det, och trappan blir ett kar som mynnar i en dörr.

Färg och puts som släpper från väggen

Materialsläpp beror ofta på att väggen målats eller putsats med ett tätt material på insidan. Fukten som vandrar genom konstruktionen kommer då inte ut, samlas bakom skiktet och trycker loss det.

Det är därför en tät invändig behandling sällan är en lösning på fuktproblem i källare, även när den fungerar en tid. Fukten hindras från att avdunsta men inte från att komma in, och den flyttar bara sitt uppträdande till nästa svaga punkt.

Fukten kom efter ett arbete på tomten

Ett symptom som uppstår efter markarbete, plattsättning, ny uppfart eller ny rabatt har sin förklaring i det arbetet till dess motsatsen visats. Höjning av marknivån intill fasaden, en hårdgjord yta som lutar in mot huset eller en avvattning som lagts om är förändringar som ger effekt inom en säsong.

Detsamma gäller nyplanterade träd och buskar nära grunden, som med tiden söker sig mot dräneringsledningen. Rötter i dräneringen ger successivt försämrad funktion, vilket förklarar varför en anläggning kan fungera i tjugo år och sedan sluta göra det utan att något annat har hänt.

Utredningen som ska ligga före beslutet

En fuktutredning innehåller mätning av fukt i material och i luft, kontroll av ventilation, kartläggning av avvattningen utomhus och en bedömning av konstruktionens uppbyggnad. Den kostar en bråkdel av en omdränering och avgör om omdräneringen behövs.

Ett företag som föreslår schakt runt hela huset efter en okulär besiktning och utan mätning har inte uteslutit någon av orsakerna ovan. Att välja bra dräneringsföretag handlar därför mindre om pris per löpmeter än om vad som utförs innan spaden sätts i marken, och om utföraren är beredd att svara nej på frågan om dränering är rätt åtgärd.

När dränering faktiskt är svaret

Bilden som motiverar en omdränering är sammansatt: fukt i väggens nedre del på flera sidor av huset, en anläggning vars ålder ligger nära eller över den förväntade livslängden, avvattningen utomhus redan kontrollerad och åtgärdad utan att problemet försvunnit, och en fuktutredning som pekar mot inträngning utifrån.

Arbetet omfattar då mer än en ledning i botten av schakten. Grundmuren rengörs och behandlas, en dränerande och fuktavvisande skiva monteras mot väggen, dräneringsledningen läggs i dränerande material med fall mot avledningen och med spolmöjlighet i hörnen, återfyllningen sker med material som inte suger vatten, och marken ges lutning bort från byggnaden. Dränvatten och takvatten ska hållas åtskilda och ledas dit kommunens bestämmelser anger, vilket i många kommuner innebär att de inte får ledas till spillvattenledningen.

Kontrollera slutligen två saker som avgör anläggningens funktion och som är omöjliga att bedöma efteråt. Att dräneringsledningen ligger tillräckligt lågt i förhållande till golvets underkant, eftersom en ledning som ligger för högt inte avvattnar det den ska. Och att spolbrunnarna verkligen går att spola genom, eftersom en dränering utan åtkomst är en anläggning som inte går att underhålla. Fotografier före återfyllning är den enda dokumentation som visar detta, och de ska ingå i leveransen.

Utgångspunkterna ovan följer av Boverkets byggregler i de delar som rör fukt och markavvattning, av kommunens allmänna bestämmelser för vatten och avlopp när det gäller hur dränvatten får ledas bort, samt av branschens tekniska anvisningar i AMA Hus och AMA Anläggning för utförandet. Radonförhållandena påverkas av arbeten i grunden och bör kontrolleras i samband med en större åtgärd. Lokala föreskrifter varierar och går före den allmänna beskrivningen.